3/10

Vilken sjuk dag alltså...
Jag är så trött, det är verkligen ett under att jag inte däckat ännu.
Jag försov mig imorse och fick ta ett senare tåg. Inga problem egentligen, då det är framme 07.53 och det bara tar max 15 minuter att gå till skolan.
Men det var ju försenat såklart. Men tack och lov så var det inte mer än tio minuter, så jag hann i tid i alla fall.
Vi hade ansiktsmassage hela morgonen, och det gick bra. Dock hatar jag att ha olja i ansiktet !
På lunchen sen skedde en olycka. En matlåda gled ur kylskåpet, locket flög av och den hamnade uppochner.
Det var verkligen inte meningen, och vi försökte genast ta reda på vems det var. Till slut fick vi det. Men tjejen sa liksom inget mer än jaha, okey. Ja ja.
Så det var liksom inget mer med det.

Trodde vi.

En tjej från vår klass kommer instormandes medan alla vi andra sitter och äter, frågar om det är sant att någon av oss kastat ut en tvåas mat på golvet, och vi liksom; va..? Nä, deg var inte så det gick till.
Men hon fortsätter gapa en massa, och vi försöker förklara. Till slut säger jag till henne att skärpa sig, det hon säger är inte sant och hon lyssnat inte. Men hon smäller ner händerna i bordet och skriker ännu högre.
En annan tjej, som är världens försiktigaste och raraste, blir så rädd att hon nästan börjar gråta.
Till slut springer den gapiga tjejen ut, och smäller igen dörren bakom sig så hårt hon bara kan.

Jag och Nicole går direkt till en lärare och pratar då vi antog att alla hört smällarna, och vi ville reda ut detta löjliga vadmannuskakalladet.

Jag gick också och bad tjejen vars matlåda trillat ur om ursäkt ordentligt. Hon sa streds var lugnt.
En lärare pratade också med henne och kom tillbaka till oss och sa att allt var ok.
Men sen diskuterade vi detta under vår samling, och fy fasen säger jag bara. Läraren som pratade med oss då hade inte mycket trevligt att säga oss. Och den gapiga tjejen kom med en massa löjliga bortförklaringar och började dessutom att gråta. Vilket hon gör enbart för uppmärksamhet och sympati.

Imorrn ska vi ha ett nytt samtal så en oerhört spännande fortsättning följer..

Haha, visst är det löjligt ? Jag fattar inte att en sån liten olyckshändelse kan leda till så mycket drama.
Urk.

Nej, nu ska jag sova.
Vi hörs imorrn ❤